Oväntad dramatik


En alldeled vanlig fredag, vackert väder och tankarna inställda på sol och nöjen när jag plötsligt får en stark smärta bak på ryggen och under bröstet till vänster. Den typen av smärta som får dig att sjunka ner på golvet och bli yr och undra om du är på väg att dö...

Efter ett tag konstaterar jag att jag fortfarande lever, smärtan är ändå så intensiv att jag inte kan resa mig upp och jag blir sittande fem minuter, tio.. till slut lättar det lite och jag går in i sonens rum med tanken att händer det något får han ringa ambulans.

Varje rörelse skickar knivar genom det onda området men efter en halvtimme cirka börjar den värsta smärtan lätta men dröjer ändå kvar. När det vägrar gå över helt så ringer jag sjukvårdsupplysningen för att någon ska tala om vad som kanske hänt, och hon säger genast att jag ska ringa 112, jag protesterar, smärtan har lättat men hon insisterar.

Ringer 112: ber nästan om ursäkt att jag stör och förklarar att sjukvårdsupplysningen bett mig ringa, säger att det inte är någon fara men beskriver symptomen. De skickar ambulans :o
 
I väntan på ambulansen hinner jag packa min väska utifall de drar iväg med mig, men jag har inte jätteont och allt börjar kännas extremt pinsamt. Samtidigt är jag lite rädd, vad är detta? hinner tänka tusen tankar kramar om sonen
 
Så kommer de efter vad som känns som en evighet, sätter en massa sladdar på mig och kollar syre, blodtryck och EKG

Ingen fara! det är inte hjärtat säger ambulansmännen och ler och vid det här laget är allt mycket pinsamt (grannarna!) de kan inte säga vad som orsakade smärtan men sa att jag skulle gå till vårdcentral så fort som möjligt och kolla upp det.
 
Eftermiddagen återgår långsamt till det normala, smärtan har klingat av så jag bara känner ett eko av den, jag sätter mig i solen och läser och den overkliga känslan försvinner sakta.
 
Vad var det som hände?
 
 

Liknande inlägg

1 Liene Svärd:

skriven

Tackar :D Gillar den verkligen.

Har du utsatt dig mycket för stress senast och sover du bra? Jag har haft konstiga smärtor så där och det var för jag åt lite, stressade och sov för lite.

Svar: Jag har börjat ett nytt jobb men känner mig inte särskilt stressad.. fick du sådär jätteont då?
wildvuxen.blogg.se

2 Jennie Lenita:

skriven

Men usch vad hemskt :( Klart man blir rädd och tycker att det är bra att man tar hälsan på allvar. Även om man skulle ringa efter ambulans i onödan så är det inte hela världen, för tänk om du verkligen skulle ha behövt den och inte skulle ha ringt. Så helldre i onödan än inte alls ;) Skönt att du mår bättre <3

Svar: Ja visst är det så, men man tänker så mycket dumt, som vad grannar ser och ifall det var städat eller inte, som om ambulansmännen skulle bry sig men tankarna hoppade verkligen mellan "kommer jag att dö" och "det är stökigt i hallen" komiskt i efterhand
wildvuxen.blogg.se

Kommentera här: